Dem psykiska tankarna är dem tankar som är värst. Att sitta hemma på sitt rum och bara ha negativa tankar i hjärnan "Jag klarar inte det" & "Jag är så misslyckad" är två tankar som suttit fast i min hjärna i flera år. Varje kväll sitter jag och verkligen tänker efter vad jag egentligen gör här och vad jag gör för gott. Det tog många år innan jag ens började se något positivt om mig alls.

Nu ser jag vad jag gör gott, det är vad jag gör just nu. Jag sitter och skriver av mina tankar om mobbning samt mitt självförtroende och hjälper andra människor som läser detta. Att jag får höra "du är min förebild amanda" & "du är så sjukt stark" är några ord som jag har fått höra de senaste veckorna och det är ord som jag blir sååå otroligt glad över. Att jag får veta att allt jag skriver om hjälper andra människor, det är just de som gör mig ännu starkare. 

Sitt inte hemma och tänk negativa saker om dig själv. Du är så mycket bättre och det finns väldigt mycket saker med dig som är bra. Tänk på de bra sakerna om dig istället för de negativa. Alla har brister och alla har positiva saker. Du är bra precis som du är. Ingen har rätt att trampa ner dig och kränka dig med ord, blickar, slag eller psykisk mobbning. Star strong så kommer du klarar det, vi kommer klara det tillsammans. 

 

 

En gång i veckan kommer jag lägga ut ett inlägg där jag sammanfattar veckan med min kamp. Detta första inlägget kommer inte bli så långt eftersom det inte var så länge sedan jag skrev om detta.  

Orden kommer dag ut och dag in men jag har lärt mig att leva med det. 
Självförtrondet går upp och ner hela tiden, vissa dagar kan det vara på topp och vissa dagar kan det vara katastrof och jag inte ens orkar gå upp från sängen. Jag kämpar för att gå upp på morgonen och kunna gå till skolan. Ångerst och rädsla finns alltid med mig varje steg som närmar sig skolan. Varje morgon innan jag går utanför dörren säger jag för mig själv flera gånger "Jag kommer klara detta" och det är nog min styrka som har fått mig att klara detta. 

När helgerna och loven kommer känner jag en enorm glädje. Att gå från bildlektionen på fredageftermiddagarna och veta att jag slipper oron och bara kunna vara hemma och samla krafter över helgen gör mig väldigt glad. Skolan och min osäkerhet där är inte den enda anledningen till att mitt självförtroende är kast. Internet har blivit som en plåga för mig och för många andra. Kränkningar och ord som skriks ut varje dag över datorn för folk är så otroligt omogna att inte våga säga det öga mot öga. Om man kan säga det bakom skärmen, varför kan man inte säga det då öga mot öga. Det är något jag inte förstår och det är så sjukt. 

 

Denna veckan har inte varit lika mycket kommentarer på internet (facebook, instagram exempel) som annars och jag tror att de som brukar säga allting sitter och läser min blogg just nu. Kampen som jag kommer skriva om nu tills sommaren minst kommer få sina konsekvenser och jag kommer få en del elaka kommentarer det är jag medveten om men det kommer hjälpa mig och även andra personer som sitter och läser detta och det är därför jag väljer att kämpa mer er. Jag kommer kämpa till mitt sista andetag! Vi kommer klara detta. I morgon är det fredag, och bara en dag innan jag får några dagar att åka upp till kalla landet och fira släkten som fyller år. Underbart!

WE ARE THE WORLD

 

 

 

Vem är jag? – du får ta reda på vem du egentligen är!
Hur ser jag på mig själv och mitt liv just nu?
Hur du praktiskt skapar en större medvetenhet och får mer självinsikt.
Vad vill jag? – Du får hjälp med att ta reda på vad som är viktigast för just dig och hur du når dit.
Hur blev jag den jag är?
Vad längtar och drömmar jag om egentligen?
Vad är det som skapar lycka och meningsfullhet i mitt liv?
Hur ska jag göra för att lyssna på mig själv?
Hur får jag en bättre balans i mitt liv?
Så börjar du att leva det liv som just du längtar efter!

Börja med dessa frågor och gå igenom dem och verkligen tänk efter. Skriv ner svaren på ett papper och ställ om frågorna några gånger i veckan. Efter ett tag kommer du se resultat. Du kommer finna dig själv, vem du är och vad du verkligen vill med livet. Processen är lång och det kommer inte bli topp på några dagar. Du måste kämpa dag efter dag och tänka positivt. Du kommer klara det, var du varför? För att du är en bra person som är värd att tycka bra om dig själv. 

Jag gör detta varje dag och har gjort nu i en vecka. Jag tänker inte ge upp, jag vill hitta mig själv. Klarar jag det så kommer du klara det. Jag har alltid haft ett dåligt självförtroende men vill ändra på det. Vi är bra precis som vi är, därför ska vi fixa detta!

Lycka till!

Nu har valt att vara lite känslig här på bloggen. Molly Sandén är min största förebild i mitt liv och hon har förändrat en stor del i livet. Hon har alltid varit en super bra person och otroligt duktigt som artist men mina ögon öppnades mer när jag såg henne för första gången på lotta på liseberg. I flera veckor hade jag väntat och bara längtat till att få se henne liv för första gången. Väl där när jag satt längst fram och genrepet och min kompis knuffade till mig och Molly stod på scenen. Helt ärlig höll tårarna på att rinna, visst det kanske är barnligt men då får du tycka så eftersom ni inte vet anledningarna till att hon betyder så mycket. 

Låten unchained är ett faktum och är höst upp på listan. I will never go back, you wont see me go back cause i'm unchained. Vad mer kan kan säga? Efter flera år med ett uselt självförtroende och kränkningar fram och tillbaka står jag på fötter igen och är redo att börja fighten mot ett litt och bättre liv igen. Jag har alltid varit så osäker på mig själv och får höra ord fram och tillbaka som fått mig att tvivla på vem jag är och vad jag gör för nytta. 

Tro det eller ej men denna tjejen har gjort så mycket för mig som person och på ett sätt är vi så lika. Hon gav aldrig upp och idag ser hon så fantastisk ut, hon har alltid sett bra ut och haft en grym kropp men idag är hon bättre än någonsin, texterna är bättre än någonsin och hon är snyggare än någonsin. Hon fortsatte sin fight mot alla haters som sa att hon var tjock och ful och det tänker jag också göra. Med henne med mig, hennes texter och hennes styrka fortsätter jag framåt med min kamp som startar NU!
Tack för allt... and haters gonna hate!

jag kommer fortsätta blogga om min kamp till det bra igen, följ mig och min kamp. det är en 

 

2012 kan man egentligen sitta och beskriva i flera timmar, men jag ska vara så kortfaddad som möjligt eftersom jag inte tänker gå ut med hela mitt liv på bloggen. Det har varit många dagar i sorg, många dagar i ensamhet och har varit en del peridoer som man mått sämre än vanligt, Trots mycket sorg och dåligt självförtroende har det funnits många bra dagar också, som Liseberg med Elin då jag för första gången mötte öga mot öga min största förebild och idol genom tiderna... Molly Sandén samt blev jagad utav två kaninen och blev lite rädd men nu ser jag bara det som en rolig grej....för dem antagligen. Även kvällen på Tylösand i somras när Magnus Uggla spelade, jag skämde ut mig och sa lite fel saker, mötte nära vänner och umgick familjerna som alla andra dagar på sommarlovet. Sommarlovet var min stora höjdpunkt året och var de dagarna som gick mest lyckade och då jag mådde som bäst. Jag umgicks bara med Elin hela sommaren men jag mådde bra och Elin är den personen som står mig närmst hjärtat så jag ångrar inte en dag från sommarlovet. 

 

Det hände inte så jättemycket egentligen i våras och förra vintern, dagarna gick och det var inget speciellt som kom så jag har inte så mycket att berätta om våren. Skolan var tuff som vanligt och hade mina perioder men det det gick bra tillslut och betygen blev satta och jag blev minst godkänd i alla ämnen, snacka om att jag var glad när jag kom hem från skolavslutningen med betygen i handen. Glad var jag då också för dagen efter jag gick ut åttan var det dags för min efterlängande 15 års dag. Dagen kom och blev lyckad, mycket fina presenter, fina besök och en underbart god tårta gjord av mig. Jag fick b.la: Dator, pengar, presentkort på hudvård, presentkort i vanliga affärer och lite allt möjligt mer. Jag kommer inte ihåg så jättebra vad jag fick, är rätt glömsk av mig. Något mer speciellt som hände i våras? Nej jag tror inte det faktiskt, fotograferingen fortsatte men gick inte så jättebra eftersom jag då hade dåligt objektiv och en dålig kamera. Bilder blev det alltid men om det blev bra kvalité var en annan sak. 

 

 

Hösten och vintern nu har varit en jobbig tid för mig som jag inte tänker gå in på. Trodde när 2012 började att jag skulle få slippa allt sådant och bara kunna vara glad för någon gång, men alla har sina perioder med depp och sorg. Med ett uselt självförtroende och mista vänner och släktingar,  det tar kol på en. Hösten var kämpig men nu känns det ändå bra och jag hoppas med hela mitt hjärta att 2013 kommer bli ett bättre år, och mitt kämpande år. Jag ska börja kämpa redan från midnatt på tisdag, kämpa med allting. Jag måste få ett bättre självförtroende och en bättre självkänsla. Jag är så blyg och osäker på allting som jag gör och vart jag än går och jag vill inte ha det så. Jag ska även börja kämpa mer för musiken och fotograferingen eftersom jag har fått mycket nya tillbehör till kameran och ska köpa till lite extra. Musiken går redan bättre, jag vågade verkligen att uppträda på julavslutningen i skolan och det var nog spärren innan, att jag inte skulle våga. Nu är det bara att sikta framåt mot 2013 och xfactor kanske? Om det nu kommer fortsätta att gå, det är lite osäkert säger de men vi får se framöver.